Är nätverken vår nya rikedom?

När traditionellt "objektiva" informations- och kunskapskällor nu börjar upprätta nya betalväggar kommer Internet att få en helt ny roll. Jag tror att vår tids statusmarkör och makt inte längre kommer att kretsa kring information, utan kring bärarna av information – de sociala nätverken och dess medlemmar. Ju fler värdefulla kontakter du kan omge dig med som "nod", och ju mer du således kan dela med dig av i the sharing economy, desto rikare är du – i morgon.
 
"Information wants to be free" sade Stewart Brand vid en hackerkonferens 1984. Men om Internet innebär ett globalt utbyte av oändliga mängder gratis information och kunskap skulle Internet för länge sedan ha kullkastat kapitalismen (läs Saying Information wants to be free does more harm than good).
 
Har detta hänt? Nej.
 
Det som har hänt är att delningsekonomin har kunnat växa sig större.
 
The sharing economy tror jag både är ett resultat av, och ett avgörande bränsle för, vår rörelse mot den teknologiska singulariteten. Decentraliseringen av information och våra sociala nätverk har fött och möjliggjort delningsekonomin, men delningsekonomin rår inte på sina egna ägare och värdar – i dag de digitala sökjättarna.
 
Är vi inte fria att organisera oss och utbyta information så som vi vill? Nja, vem sponsrar vår arena? Har Habermas offentliga rum tapetserats med reklamaffischer och målgruppsanpassade sponsrade screens?
 
Vi må skapa Facebook-grupper och "ta tillbaka makten" genom värdskap för de grupper som delar information och kunskapskapital, men vi äger inte verktygen och plattformarna för dessa grupper.
 
Det gör de börsnoterade sociala nätoligarkerna.
 
Först när Internet och våra digitala communities samägs och samskapas av världsmedborgare (var är vi förresten medborgare? Läs gärna om det digitala landet Bitnation där man i dag kan ansöka om faktiskt världsmedborgarskap i 'the world's first Blockchain powered virtual nation') tror jag att kapitalismen, så som vi känner till den i dag, helt och hållet kan övergå i en postkapitalistisk era. 
 
Redan 1962 sa nationalekonomen och nobelpristagaren Kenneth Arrow att den enda anledningen till att skapa och uppfinna saker på den fria marknaden är att producera intellektuell upphovsrätt. "Precisely to the extent that it is successful, there is an underutilisation of information."
 
Upphovsrätten och patenten är aldrig värda något i sig, produktionen är.
 
I dag har marknadsledande digitala organisationer och företag affärsmodeller som bygger på att tillgången till information är begränsad och avgiftsbelagd. Deras tjänster genererar intäkter enbart så länge de kan förhindra överflödet (och det fria flödet) av gratis information och kunskap.
 
Vad ska de göra när detta blir omöjligt? Jag tror att de blir tvungna att bygga sin förmögenhet kring det ägarskap som kommer med att äga rummen – de historiskt offentliga rummen som i dag är digitala forum – där diskussionen, kunskapsöverföringen och nätverkandet sker.
 
Än så länge är vi dock kvar i att informationskällorna inte lyckas ta betalt för sin information. Vi lever i ett överflöd av information i en obegränsad informationsapparat. Att framställa information må kosta pengar och tid, men att kopiera och distribuera den i oändliga mängder kostar i princip ingenting i dag. Därför blir informationen till slut värd noll, på samma sätt som priset på till exempel solenergi kommer att falla till närmare noll. I båda fallen beror det på samma mekanism hos den fria marknaden som vi i dag skruvat upp likt man skruvar upp urverk.
 
Så nu kommer GDPR och sponsrat innehåll i sociala grupper i kölvattnet av fri delning...
 
Nya lagar kommer att reglera kapitaliseringen av databaser, vilket jag enbart tolkar som ytterligare ett sätt att försöka profitera på kontakter och information. Men på sikt kommer Facebook inte kunna äga ditt sociala nätverk längre, du kommer att slå dig fri.
 
Du kommer att vara en nod som omger dig av kontakter (bärare av information och även de noder i ytterligare nätverk och sociala sfärer som tangerar varandra) vars relativa värde bestäms av dina övriga kontakter och deras värde i förhållande till varandra.
 
Och du kommer att göra det i ett socialt forum som du själv har samskapat med dina gruppmedlemmar, till en kostnad av närmare noll.
 
Jag tror att om vi skissade upp en sådan "social rikedom" skulle den se ut ungefär såhär:
 
 
 
 
Det är vad jag tror. Vad beror detta på?
 
Förmodligen har det att göra med att den teknologiska utvecklingen fortfarande inte rår på kommunikationens hastighet. Det finns ett glapp mellan tillgången till och priset på information, och processandet av kommunikation.
 
Vi kan "unlock information" på mindre än en sekund, men vi kan inte tillgodogöra oss det öveflöd av information som ligger för oss. Vi har tillgång till hela världens bibliotek av kunskap och information precis när som helst och var som helst, men vi kan inte ta den till oss snabbare än vi kan förnimma, läsa, titta, registrera.
 
Med ett knapptryck kan du sprida ett budskap över hela världen (att det heter "viralt" kommer från hur snabbt och effektivt virus smittar), men det tar alltid lika lång tid för dina mottagare att registrera det.
 
Med andra ord, kopieringshastigheten rår inte på de minuter du behöver på dig för att faktiskt läsa detta blogginlägg. Det tog dig sju minuter på 90-talet och det kommer att ta dig sju minuter i morgon. Den stora, numera exponentiellt stora, skillnaden är det stora antalet läsare du kan nå till priset av att blogg.se reklamfinansierar detta inlägg.
 
Som Elon Musk säger när han föreslår brain machine interface som nästa steg för människans kommunikation, ett framtida gränssnitt för att kommunicera direkt mellan teknik och hjärnceller (som han just nu utvecklar, läs mer om projektet Neuralink): det enda i vår värld som inte hängt med i den otroligt snabba industriella och teknologiska utveckling som skett genom mänsklighetens historia är vår kommunikation. 
 
Vi kommunicerar precis lika snabbt, eller långsamt, som vi alltid har gjort.
 
Så vari uppstår det framtida ekonomiska värdet?
 
Jag tror inte att det kommer vara ekonomiskt utan socialt. Till en början kommer sociala nätverk att börja ta betalt för grupper. LinkedIn och Facebook upprättar annonsering i grupper. Vi som startar grupper kommer att kunna utkräva en kostnad för medlemskap och medlemmar kommer att behöva betala sig fria från sponsrat innehåll och köpta "mullvadar" som budskapsbärare med olika politiska eller ekonomiska agendor.
 
Precis som spam-konton på Instagram kommer varumärkesmarionetter i form av hemliga influencers infiltrera och agera i våra grupper. Men enbart till dess att lagstiftningen förhindrar detta mer effektivt med nya regler.
 
Vad händer då?
 
Då är resurserna för att skapa och upprätthålla Internet och sociala communities så billiga att vi kan samskapa och samäga dem för fritt utbyte av information, utan mullvadar och köpta budskap (reklam).
 
Först då förflyttas värdet från informationen till bärarna av information, och vårt samhälle övergår från informationssamhälle till sant nätverkssamhälle.
 
Vilka är det då som tjänar pengar?
 
Den frågan blir felställd. Frågan bör vara: Vad är då värt något? Om plattformen är samägd och informationen fri, vad kan vi profitera på? Fel igen: Vad är det då som kan snurra och vara icke-vinstdrivande (allt överskott regleras för kollektiv återinvestering i gemensam innovation)? Är det här socialism och kapitalism konvergerar?
 
Jag tror att värdet kommer ligga i kontaktvärdet. Faran med detta blir de ytliga kontakter som då stiftas enbart för det värde de själva låser upp i form av andra kontakter. Värdet måste med andra ord konstitueras inte bara av vilket nätverk du själv kan erbjuda andra, utan på vilket sätt.
 
Så, låt oss se vad som händer efter det att sociala nätverk tar betalt för grupper, och vad som händer när vi själva samskapar vårt eget Facebook i vårt eget samägda Internet till ingen kostnad alls (mer än tid, men kanske då produktionstiden för programmering av arbetskraft för detta snarare än vår direkta programmering utförd av mänsklig hand).
 
Kan det enbart ske i en världsekonomi med världsmedborgare, eller kommer det att behöva bli hyperlokalt? Kanske sker vårt informationsutbyte då inte ens på en extern arena, en virtuell, digital arena med servrar i Dublin – kanske är framtidens Internet ett internt biotekniskt nätverk mellan våra hjärnceller? (Läs The brain's magical future).
 
Våra hjärnor är redan, och har alltid varit, ett internt Internet tror jag. Men om "Inter-Net" verkligen ska göra skäl för sitt namn behöver det Internet som hjärnan skapat i samhället nu integreras med hjärnan själv så att det blir ett sant Internet. Då blir impulserna inte längre konceptualiserade eller gestaltade som språk, utan kan stanna vid binära fraser. Då kan vi tala om värde som inte är ekonomiskt utan socialt och tidsmässigt. Eller?
 
No need for words... och vad är det då för värde i att ta betalt (sätta ett värde)? Det kanske är det vi bör fundera över.