Njutning bara för att?

Finns fri njutning? Måste njutning förtjänas? Har "leken" något egenvärde - kan vi njuta bara för saken skull? Eller drivs vi enbart av våra inre behov, vår sexualdrift – är det bara därför vi dansar?

Är vi för sexuellt dumma för att vara smarta?

Funderar över njutning och intelligens.

På biologilektionerna i grundskolan lär vi oss att djur som leker, njuter och har kul i själva verket omedvetet förbereder sig för att bli bra på att jaga, strida eller locka till parning. Att vad som ser ut som härligt lek och bus egentligen är steg i utvecklingen mot att klara sig i Darwins hårda natur. Lägg till detta Freuds förklaring om att vår sexualdrift ligger till grund för i princip allt vi gör. Av allt att döma verkar det som om det inte finns någon fri njutning, utan att allt har en förklaring eller anledning.

I senaste numret av Forskning & Framsteg presenteras dock hur forskarna nu omprövat detta. Man har upptäckt att djuren har kul bara för sakens skull. Och varför skulle det i sådana fall inte vara samma sak med oss människor?

Vi drivs inte enbart av våra inre behov, vi drivs inte enbart av vår sexualdrift och vi dansar inte bara för att det ska locka till parning. Vi har kul bara för att, vi njuter av att leva bara för sakens skull. Det är bara det att vi glömmer bort att tillåta oss att göra det. Meningen kanske bara är just det. Att vi ska njuta.

http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/djuren-har-kul-bara-for-sakens-skull

Flykt?

Jag tror att vi hela tiden dövar oss från det som är viktigt. Världen lider av en otrolig rastlöshet.